.

Äntligen fredag & början på en ny helg! Har haft vänner över på middag ikväll, så där slapp och kravlöst det ska vara när man umgås med dem man tycker om. När killarna begett sig ut på vildsvinsjakt kom vi inte helt osökt in på ämnet barn & förlossning. Den där förlossningen som man så nyfiket väntar på med både skräck och längtan, den som är så personlig, unik & som är näst intill obeskrivlig att återberätta. Den som bara måste upplevas.

Jag fick det påmint för mig idag, när jag läste igenom min förlossningsjournal, att tiden stannar dagen då sitt barn kommer till världen. Att det jag upplevde hände direkt efter att Sigge sett ljuset för första gången visat sig vara flera timmar senare. Eller att mina 30kg jag gick upp faktiskt bara var 20kg. Och att dem få andetagen av lustgasen var betydligt fler än vad jag minns. Konstigt nog fanns ändå känslan av att tiden stod still, nu där emot går klockan alldeles för snabbt och tiden som småbarnsförälder verkar rusa förbi ❤